Vilken resa!

Nu har planet landat på Arlanda och till tonerna av Sommarpsalm tågar flickkören ut mot nära och kära i ankomsthallen. Vilken resa det har varit! Högt och lågt, stort och smått, jobbigt och underbart. Allt har vi fått dela. 

Turnéavslutningen ägde rum i en park i närheten av hotellet där flickkören dansade den ganska underbara och fullkomligt knasiga dansen som förekommit under resans gång.

När alla var samlade inledde Maggan med att säga några väl valda ord till kören som både rörde och berörde. Nästa talare var Mårten som också han delade tankar och känslor och tackade för en fin resa. Till sist var det Morgans tur och han lyfte UDF:s starka sidor som, ur hans synvinkel, var våra starka vänskapsband och vår musikaliska nivå. Han tackade Bosse och Maggan för deras starka insatser såväl som konsert administrationen för allt arbete de lagt ned och för vilka klippor de varit under resan. Det var omöjligt att inte bli berörd av de orden. 

Morgan instiftade också ett vandringspris för god kamratskap, något som ska hjälpa till att sätta en god stämning, stärka band och ta hand om varandra. Detta pris i form av en dirigentpinne från Haus der musik tillägnades allas våran Clara Kjellröier!! (Fanfar!!)  

Nu går vi alltså här, påväg mot nära och kära sjungandes på Sommarpsalm. Vi har växt på så många sätt. Både som grupp, som kör, som individer och som vänner. Vänskapsband har stärkts och nya knutits, utmaningar har uppstått och övervunnits. Vilken resa! 

Jag är stolt över oss.

Tack för denna gång!