UDF

UDF

onsdag 31 december 2014

Gott nytt år!

Ännu en körtermin har passerat och ännu ett år. 2014 var året då flickkören tillsammans med gosskören chartrade ett eget flygplan för att turnera på Färöarna. Det var betydligt fler än undertecknad som vid hemfärden fått minnen att bära med sig livet ut.

Förutom den stora turnén har mycket annat hunnits med under ett års tid. Kyrkomusiksymposiet nu i september med uruppförandet av Where does peace come from var en rolig konsert. Det är alltid extra kul att sjunga något som är skrivet för oss, men under helgen fick vi träffa nya bekantskaper från andra körer i Sverige och det är alltid lika kul!

Kören har vuxit så det knakat. Aldrig har vi varit så många som nu! Det kanske är det som gjorde att vi vann Goss- och Flickkörskampen igen. Vi är glada över våra värdiga motståndare som i år gav oss en rysare ända till den sista grenens poäng räknats. Tack för att ni håller tävlingen vid liv!

Med hopp om ett skönsjungande 2015 hälsar flickkörens konsertadministration er alla ett


Gott Nytt År!


onsdag 24 december 2014

Berättelser från en Mariakorist: Del 6 - En dikt

EN DIKT

Can you see it?

Ser du att solen skiner idag? Den lyser upp där utanför Domkyrkan så det blå fönstret blir grönt. Ser du att kyrkan är full av folk? De har kommit för att lyssna på oss! Ska vi ge dem en konsert de inte glömmer?

Can you feel it?

Känner du att du är en av oss? Det ska du göra, för det är du! Känner du att musiken finns i ditt hjärta? Värmer den upp dig fast du är frusen? Kan du le fast det är svårt? Vi står här och sjunger, känner du att sången är en magisk gåva vi har fått? Utan den skulle vår kör inte finnas!

Can you hear me?

Hör du att jag också sjunger? Jag står här, bakom dig, framför dig, bredvid dig, en bit bort. Hör du alla andra? Vi är många som kämpar, du är inte ensam!

So, can you hear me?

Jag hör dig. Jag ser dig. Jag känner att du finns här. Vi håller varandras händer. Mitt i konserten. Tystnaden består. Vi blundar. Ändå ser vi varandra.

Vi är och förblir alltid Uppsala Domkyrkas Flickkör. Alla här och nu, alla som en gång har varit i vår situation, i samma kör för längesen, och alla som i framtiden kommer att börja här.

Uppsala Domkyrkas Flickkör.
And all eternity...

/Smilla

onsdag 17 december 2014

Berättelser från en Mariakorist: Del 5


Det där med att komma som ny någonstans kan vara bland det läskigaste som finns. Jag minns när jag var helt ny, min första dag i Lilla Flickkören. Jag hade föreställt mig att jag skulle vara lite som Kulla-Gulla, när hon kom till Tant Emely på flickpensionen. Jag tänkte mig psalmböcker, långa kjolar, disciplin och ännu mer disciplin. Så trodde jag också att alla grupper skulle öva tillsammans, alltså att "de stora tjejerna" skulle vara med. Det var dom inte. Annars var allting rätt. Fast jag hade tänkt mig ganska så annorlunda.

Först kände jag mig riktigt stolt över att ha kommit in i kören. Men när vi började sjunga tyckte jag plötsligt att jag inte alls var så bra som jag hade trott. "Vaapphuä!? Kan dom sjunga som änglar fast dom är i min ålder?!", ungefär så tänkte jag.

Två veckor till. Så hade jag blivit en i kören. Jag kunde sjunga som dom.

~ Ett år senare ~

"Maria. Maria nu. Jag är inte liten längre."
- Mamma, mamma, jag ska börja i Maria! Jag är inte liten längre!

Jag stod i Pelarsalen. Fattade ingenting. I pärmen låg dubbelt så många noter som förr och runt mig TRIPPEL så många korister.

Jag stod längst fram i mitten innan jag blev placerad i förstasopranstämman. Hela kören bakom mig. Miljoner stämmor. Miljarder röster. Jag kunde inte tänka. Knappast sjunga. Jag bara stod där och fattade ingenting.

~ Två år senare ~

Jag går mitt sista år i Maria. Känner att jag har koll, fast alla dom nya frågar mig saker jämt. Jag är ändå inte ensam om mitt ansvar som flickkorist. Vi är många. Vi hjälps åt. Stora som små. Alla är vi en bit i pusslet, alla behövs, och mitt ansvar är att visa dom andra att det verkligen är så.

/Smilla, UDF Maria

tisdag 16 december 2014

Julspelsrep!

Det första julspelsrepet för denna jul är nu över och vi har alla fått känna lite julkänsla och försmak av den mysiga morgon som julspelet är. Nu ser vi fram emot genrepet då vi får öva med orkestern och se alla spela sina roller på rätt plats. På julafton kommer vi vara där, och var du än är hoppas vi att du får en god jul!

Konsertadministrationen
Uppsala domkyrkas flickkör

söndag 14 december 2014

Luciakonsert 2014

Luciahelgen lider mot sitt slut. Vår egen lucia har lett tåget ut ur domkyrkan för en andra gång ikväll men har en sista uppgift kvar, nämligen att få bort allt stearin från håret. Vår lucia är en hjältinna som leder tåget för tredje året i rad. Hon är en före detta flickkorist och var med i kören mellan 2005-2009 och 2010-2011. Tack!

Tack också till alla er som kom och lyssnade på något av de två luciatågen! För mig är lucia det roligaste konserten på året, och det beror till stor del på alla er. När vi går i gångarna sjungandes luciasången sporrar ni mig med era leenden till att vilja sjunga så bra det någonsin går!

Ännu en lucia är över, med luciasjugningar i dagarna tre. Hur ska vi klara oss nu när vi packar ner våra kransar och röda band för att övervintra i domkyrkoplans gömmor? Lyckligtvis är det inte långt till jul. På julafton är kyrkan vanligtvis ännu trängre än vid lucia och bubblar av gemensam glädje och förväntan. Det är tur att julspelet är kvar så att vi har något att se fram emot, och har en anledning att träffas och sjunga tillsammans!

Konsertadministrationen
Uppsala Domkyrkas Flickkör

torsdag 11 december 2014

Berättelser från en Mariakorist: Del 4


När vi hade läger med kören i slutet av sommarlovet, ordnade vi en liten sångtävling. Det var jag, Irma och Selma från UDF Maria, Totte som är tenor i UDG och Carl-Henrik som är alt i UDG.

Så här gick det till: Totte tog en ton på pianot, och så skulle var och en av oss härma den för att se vilka som klarade att sjunga den. Sen skulle man i tur och ordning sjunga skalor upp och ned, och den som hade störst tonregister vann.

I skalor neråt är det väl nästan självklart att killarna kom längst. Över en oktav längre än oss tjejer. Men uppåt! Det är ofattbart! VI KOM LIKA LJUST! Totte, han är tenor och jag sopran!

Jag har länge funderat över det där. Man får väl medge att killar har större tonregister än tjejer. Jag tycker inte att det bekymrar mig.

En sak kan jag i alla fall säga. Att man lär sig sjunga så otroligt bra om man går i Domkyrkokören. Man får också användning av att sjunga, det gör en lycklig, och man har nytta av det hela livet.

/Smilla

tisdag 9 december 2014

Björne - Flickkörens maskot

För er som inte vet om det vill jag berätta att flickkören har en maskot! Han heter Björne och är med på våra turnéer och andra sociala aktiviteter.

Björne har en hälsning till er:

Jag har sett att det är många flickor som börjat i min kör den här hösten. Aldrig har vi varit så många som nu. Det är jättekul att så många vill vara flickkorisster i Domkyrkan! Jag ville vara som er och fick därför en alldeles egen snygg flickkörskåpa som jag har på mig ibland. (Cred till Märta Folkeson som gjorde den.) Hejdå för nu, och lycka till på söndag när ni går luciatåg!
Björne

måndag 1 december 2014

Berättelser från en Mariakorist: Del 3


Ibland får jag för mig att vår kör är magisk. Jag menar, inte en sån där fantasy-saga, utan att på ett annat sätt.

Det är något Margareta har gjort med oss. Hon har förvandlat våra sångröster och fört samman oss till Uppsala Domkyrkas Flickkör, och tänk bara hur annorlunda allt skulle vara om hon inte hade gjort det! Jag är så lycklig, tack Margareta som är en så bra dirigent och körledare!

Jag sa ju att kören är magisk. För nåt år sen, i december, när det inte var det minsta kallt, önskade jag så mycket att det skulle börja snöa. I flera dagar bara hoppades jag, men vintern kom aldrig. Förrän en dag, en kväll, när vi skulle öva Luciasångerna i Domkyrkan. Jag tror att det var så vackert att till och med vädret tyckte om oss, för när vi kom ut sen i mörkret, föll stora, vita, gnistrande snöflingor ner och färgade hela Uppsala till ett vitt vinterlandskap.

Musik är magisk, det kan vi nog alla bli överens om. Men är då också UDF magisk? Jag tror nästan det. Kören sjöng fram en vinter det där året. Men också, allt annat som den har gett mig, så mycket att jag inte kan skriva upp allt.

Tack, världens bästa kör.

/Smilla