Härom veckan hade vi ett jättemysigt läger tillsammans med flickkören på Edagården. Edagården är en lägergård invid en sjö, och omkring gården är det skog, och på gården finns det små stugor, grillplats, en fotbollsplan och, ja, plats att vara och ha roligt!
Jag tänkte berätta om det här lägret, men först ska jag bara tala om vem jag är. Jag heter Smilla och är tolv år, och ni som tidigare har läst bloggen har kanske hört talas om Berättelser från en Mariakorist som jag skrev när jag gick i flickkören Maria. Fast nu har jag börjat i flickkören Anna, den äldsta gruppen. Det är också roligt!
Men nu ska ni få höra hur det var på lägret. Vi kom dit en fredagkväll, och började alltihop med att sjunga tillsammans. Vi övade på Where does peace come from, det är några sammanhängande stycken som jag tycker är jättefina. Det var en bra start på helgen att sjunga. Vi höll till i ett ganska litet rum i jämförelse mot platser vi brukar sjunga på, och det var inte så bra akustik, men det gjorde inte så mycket. Övningen gick inte heller riktigt till som vanligt, för mellan varje sång gjorde vi någon form av sammarbetsövning eller lek där man sjöng, och det blev en hel del fniss och skratt inblandat också. Det var kul.
I slutet av repetitionen, sjöng vi en sång som heter Abide with me. Det är en sån där sång som, i alla fall jag, tyckte var lite sådär bra från början, men jag gillar den mer och mer för varje gång, och sen vi sjöng den den där gången på lägret har jag älskat den. Den är ju superhärlig.
På kvällen gick vi på en tipspromenad, som handlade om flickkören. Efter det grillade vi korv och satt kring en tänd brasa och sjöng och lekte viskleken. Det hade börjat mörkna, och stjärnorna tändes, men eldens lågor lyste i natten. Man skulle nog kunna kalla det lägerbål. Självklart sjöng vi då också lägersången, ni vet den där när alla pojkar sjunger "August" och alla flickor sjunger "Lotta", men eftersom att det nästan inte var några pojkar med på lägret, så bytte vi ut texten mot "Anna och Maria" istället. Sen sjöng vi samma sak fast "Kören och Maggan".
Det blev allt mörkare och kallare, men mysigt hade vi det. Till slut började vi i alla fall bli trötta, så då gick vi och la oss. Några av Annorna sov i ett tält, resten var uppdelade i stugorna. Antingen sov man i ett rum eller i en större sal. Jag bodde i ett rum tillsammans med några Marior; Ester L, Ella, Katrina och Veva. Vi passade på att gå Luciatåg innan vi somnade, iklädda pyjamas och med tandborstar som ljus. Fast jag tror att vi skrattade mer än lussade...
På morgonen ville vi också gå Luciatåg – det vill man året om när man går i flickkören och vet att det är den bästa konserten på hela året. Den här morgonen ville vi ha någon att sjunga för också. Så vi samlade ihop några fler, och gick ner till dem som sov i tältet och väckte dem med Sankta Lucia och Lussekatt och Pepparkaka. Då fortsatte dom med att sjunga Godermorgon härinne därinnefrån, och vi fick komma in i tältet där vi satt och pratade en stund innan frukosten började.
Lördagen blev en lång och härlig dag. Vi sjöng, lekte, badade, åt, fikade, umgicks, pratade, spelade fotboll, hittade på saker; vi lärde känna varandra ännu bättre.
Under lördagseftermiddagen, då kom Lilla Flickkören – vi hade ju bara varit flickkörerna Anna och Maria tidigare. Men när Lilla Flickkören kommer, då blir vi tillsammans Stora Flickkören! Det känns verkligen att vi gör det här tillsammans, allihop, Maggan och alla 90 korister, och alla som är med runt omkring. Det är ju därför som man vill sjunga i flickkören, för att vi är en sån otroligt bra grupp och det är så roligt att vara med allesammans.
Tillsammans med Lilla Flickkören blev det verkligen trångt i rummet där vi sjöng, men det var det värt. Vi sjöng som uppsjungningsövningar en massa fina sånger som jag själv inte har sjungit sedan jag gick i Lilla, och ja, ni har nog alla haft den där känslan då man återupplever något mysigt som man gjorde när man var mindre! Ungefär så här känns det: åååå... <3
Vi övade sedan på Can you hear me, en fantastiskt vacker sång där vi också tecknar på teckenspråk medan vi sjunger. Vi sjöng andra sånger också.
Sedan lekte vi lekar med HELA flickkören. Å det kändes så bra. Det var kul att få lära känna de nya i Lilla Flickkören också, några av dem hade jag aldrig träffat förut! Men de verkade jättesnälla. :)
På kvällen, när Lilla Flickkören hade åkt hem, tittade vi andra på film, utomhus. Vi hade massa sovsäckar och filtar, och vi satt på bänkar och på sittunderlag och fick popcorn och saft. Det var så mysigt.
Vi somnade väldigt sent den kvällen, kan man tycka, men jag somnade ganska fort när jag hade gått och lagt mig, för av någon anledning så sover jag bättre ju lyckligare jag är! Och vem är inte lycklig på ett körläger?
Söndagen var också en bra dag. Något luciatåg blev det inte den morgonen, men luciatåg blir det gott om till vintern så vi spar det till dess! Istället var det sommar, vi badade och lekte utomhus. Och sjöng en massor, som vanligt.
När vi skulle åka hem på eftermiddagen, då ville jag inte hem. Åtminstone önskade jag att det kunde bli onsdag med detsamma, ja tänk om det vore onsdag jämt, då vore det kör varje dag! Det brukar jag önska efter såna här saker; turnéer och läger och sånt där. Tänk vad mycket roliga minnen som jag kommer ha att berätta om för mina barn när jag blir stor, när jag sjöng i UDF, och jag kommer att tala om det som ni får läsa här på bloggen, och allt, ja allt härligt som man får vara med om.
Ha en fin helg! Och om ni ändå har vägarna förbi, vill ni kanske se oss Annor sjunga i domkyrkan på söndag klockan 11? :)
Smilla Bjurbo 12 år
Sopran 2 i Flickkören Anna
