Dag 3 - Mot Berlin

Det var svart att fa tradlöst internet hos min värdfamilj i Berlin, sa har fatt lana deras stationära dator. Därför saknar detn här inlägget en svensk bokstav, ett a med ring över sig. Hoppas i trotts detta kan första vad som star!

10.14
Nu är säkerhetsbältena pa och bussen har börjat rulla mot Berlin. Det har varit avskedskramar och kameraknäppande pa parkeringen, innan ledarna tvingade in oss i bussen. Alla ville säga farväl till sina värdfamiljer, och jag tror manga kommer sakna dem för de har verkligen varit jätte snälla och vi har blivigt sa väl omhändertagna. Nu haller vi tummarna för att vara familjer i Berlin är minst lika trevliga.

Min värdfamilj plus Lübeckarnas dirigent Mario (till höger) fran bussfönstret.

11.17
Vi aker just nu nagaonstans pa autobaun och humöret pa bussen ar pa topp. Vi gör sanglekar, fragesport och sa har vi allsang pa latarna i varat lilla gröna sanghäfte. Alla verkar glada och nöjda, och vi ser framemot att fa komma fram till huvudstaden.

Alva Spangberg sjunger Sjösala vals direkt ur varat fina häfte: Livet é ett tjolahejsan!

 

Sopranen Tuija Roberntz ... önskar jag att jag kunde förklara vad hon gör pa bilden... Men jag vet inte!

14.03

Lunch har nu slinkit ner i koristernas magar, det blev nagot snabbmatsliknande pa en vagkrog. Det tog inte allt för lang tid att fa maten och alla blev mätta och belatna. 

Inne pa restaurangen blev alla kissnödiga flickor atackerade av snurrande toalettringar som sprutade vatten. Visserligen väldigt smart och hygeniskt, men man blev lite paff när toalettringen började snurra när man tryckte pa det man trodde var spolknappen. Pa tal om spolknappar, sa tycks varan körledare ha problem för andra gangen idag med att hitta var denna finns inne pa busstoan. Som tur är hjälpte ledare Susanne henne med detta. Jag har dessutom rakat parkera rumpan precis brevid toan, sa jag är väldigt glad att spolkanppen hittades.

Alten Alicia Sisfontes Claure tar emot sin portion med pasta Bolognese.

17.49 
Vid halv fyra kom vi fram till Berlin, och vi har precis avslutat en repition med Berliner Mädchenchor. Repitionen gick bra, och vi blev väldigt förstummade när vi hörde Berliner Mädchenchor öva pa delar ur deras program för de var verkligen super duktiga. Jag var nog inte den enda som rakade ertappa mig själv med att med öppen mun ha lyssnat pa deras sjönsang. De är verkligen en superduktig kör och det ska bli kul att sjunga tillsammans med dem pa konserten imorgonkväll.
Nu väntas det middags buffé och sen ska vi aka till vara nya värdfamiljer.

19.09
Nu har nog de flesta kommit fram till sina värdfamiljer. Jag och Tuija bor i en väldigt trevlig familj, som vi tyvär har glömt namnet pa... Men de är super snälla och tar väl hand om oss.
Jag ska göra som jag gjorde i Lübeck, att jag imorgon gar runt och fraga tjejerna hur deras värdfamiljer varit. Men jag tror inte det blir nagra chokerande och hemska svar, utan de kommer nog troligtvis likna dem jag fick i Lübeck. Sa jag kan lugna er oroliga föräldrar genom att säga att era döttrar troligtvis just nu sitter runt köksbordet och pratar med sina värdfamiljer samtidigt som de tuggar pa rhabarberstreusel.

22.45
Jag och Tuija gar och sussar, det gäller att lägga sig tidigt när morgonens schema bjuder pa en lang shoppingtur och en sen kvällskonsert.